Grattis Christian Bäckman! Den förre Frölundabacken fyller 40 år i dag och det firar vi med en lång intervju. Jubilaren berättar bland annat om den uteblivna 40-årsresan, hur det var att spela powerplay med Jaromir Jagr samt avslöjar vilket som var hans något oväntade favoritlag som ung.
Statistiken från Alingsåssonen Christian Bäckmans karriär är imponerande. Han spelade 301 NHL-matcher, representerade Tre Kronor i VM, World Cup samt OS, spelade 480 SHL-matcher med Frölunda, tog SM-guld 2005 samt vann OS-guld 2006. Men att han överhuvudtaget skulle satsa på hockey var inte helt givet.
– Jag spelade fotboll länge. Jag provade på andra idrotter också, men främst var det hockey och fotboll. Det var pappa som förde in mig på hockey. Han spelade själv och var tränare i många år i Alingsås. Samtidigt kände jag nog hela tiden att hockeyn var roligare. I tonåren gick det dessutom lite bättre i hockeyn, säger Bäckman.
Han bytte till Frölundas organisation som 16-åring, vilket gav ett lyft.
– Jag hade några fantastiska år som junior. Jag kom med i pojk- och juniorlandslag, som jag inte hade varit i närheten av innan, och jag blev draftad högt. Sedan stannade det upp lite. Jag hade svårt att etablera mig och ta en fast plats i a-laget. Det tog mer eller mindre två år innan jag var ordinarie. Det var inte helt enkelt. Jag behövde lite tid, säger han.
Spelat powerplay med Jaromir Jagr
Bäckmans framfart under hans första tid i Frölunda gjorde att han draftades i första rundan 1998, som nummer 24 av St. Louis Blues.
– Sjukt stort var det. I dag har alla ungar koll på NHL, men det var inte så under de här åren. Det var väldigt stort och mycket nytt. Eftersom jag var tippad att gå i förstarundan fick jag komma över. Det var häftig att sitta i arenan. Chansen var stor att jag skulle gå väldigt tidigt för det fanns lag som hade mig högt upp på listan, men det blev lite väntan. Innan St. Louis skulle välja förvarnade min agent mig om att det skulle hända. Det var på skakiga ben jag gick ner där och sedan gjorde intervjuerna med medierna. St. Louis var inget känt NHL-lag heller och jag kunde inte särskilt mycket om klubben, säger han.
Blues ville ha över honom till Nordamerika 2000, men Bäckman valde att vänta både ett och två år för att bli mer redo. Inför säsongen 2002/03 åkte han över och det var inget dåligt lag Blues ställde på benen den säsongen.
– Jag fick spela med många fantastiska spelare där, som Al MacInnis och Chris Pronger. På forwardsssidan var det Keith Tkachuk, Doug Weight och Pavol Demitra. Riktigt bra spelare, säger han.
Efter 4,5 säsonger i Blues trejdades han till New York Rangers och där blev han lagkamrat med en viss Jaromir Jagr.
– Det första jag tänkte på då var: ”Shit vad stor han är”. Jag vet inte om han är två meter lång, men han var stor. Ruskiga lår och stor hockeyröv. Han var riktigt bra då, även om han kanske hade peakat lite innan, säger han.
– Ett tag spelade jag och han i samma powerplayfemma och det var häftigt.
"Aldrig spelat i ett så komplett lag"
Bäckman blev kvar i världens bästa hockeyliga fram till 2009, med undantag för lockoutsäsongen 2004/05. Då var han en del av ett stjärnspäckat Frölunda som vann SM-guld.
– Frölunda hade ett bra lag redan innan vi NHL-spelare anslöt. Många av spelarna i min ålder, som (Magnus) Kahnberg, Jari Tolsa och Joel Lundqvist, var med och vann guld redan 2003. Då började vi prata om hur stort det var och den drömmen väcktes, säger han.
Frölunda mönstrade en trupp med spelare som Henrik Lundqvist, Sami Salo, Daniel Alfredsson, Samuel Påhlsson, Per-Johan Axelsson och Niklas Andersson. I den femte finalen mot Färjestad, där Frölunda säkrade guldet, hade laget en fjärdekedja med Magnus Kahnberg, Joel Lundqvist och Jari Tolsa, och Loui Eriksson var uppsatt som extraspelare.
– Jag tror aldrig jag har spelat i ett så komplett lag. Vi hade en fjärdefemma som hade kunnat vara en förstafemma i ett annat lag. En oerhörd bredd och en fantastisk karaktär. Vi förlorade aldrig två matcher i rad. Att få avsluta säsongen med att vinna guld var perfekt, säger Bäckman, som spelade en nyckelroll i Frölunda.
Höll på rivalen som ung
Med sina nio poäng vann han backarnas poängliga i slutspelet och han hade även bäst plus/minus-statistik av samtliga spelare i slutspelet (+17). Och han medger att han var en betydligt bättre upplaga av sig själv än när han lämnade föreningen två år tidigare.
– Under de här två åren hade jag spelat en hel säsong i NHL, en i AHL och även spelat ett VM. Jag var en mer ledande spelare, en landslagsspelare. Jag hade ett helt annat självförtroende och pondus. Ibland är det svårt att förklara, men plötsligt finns det där, säger Bäckman.
Den andra stora höjdpunkten i karriären kom säsongen därpå, då Bäckman tog plats i det svenska OS-laget i Turin. En turnering som slutade med att Christian Bäckman fick med sig en guldmedalj hem till St. Louis.
– På ett sätt var det kanske det största i min karriär, med tanke på att de bästa spelarna var med, säger han.
2009 återvände Bäckman till svensk hockey igen och då var det självklart Frölunda han flyttade hem till. Men hur var det nu med hans favoritlag som barn? När han får frågan dröjer svaret någon sekund.
– Initialt var Frölunda inte mitt favoritlag. Jag höll på Färjestad som barn och ungdom om jag ska vara ärlig, säger han och skrattar.
"Är nöjd med tillvaron"
Med åren har självklart Frölunda blivit hans favoritlag och han avslutade karriären med sex raka säsonger i Göteborgsklubben innan han 2015 beslutade sig för att lägga skridskorna på hyllan. På hösten det året började hans nya karriär – som privatrådgivare och kapitalförvaltare på Skandia, även om han nu börjar inrikta sig mer mot att hjälpa företag.
– Jag trivs bra. Jag är nöjd med tillvaron. Visst är det ett annat liv. Det går inte att undvika. Det finns både för- och nackdelar. Såklart saknar jag hockeyn ibland, men å andra sidan kan det vara skönt med normala arbetstider också, säger han.
Vad är det du saknar med hockeyn?
– Gänget, omklädningsrummet, matcherna och adrenalinet. Det är svårt att ersatta topparna man fick inom idrotten. När man fick gå in och spela de här stora matcherna och vara med och vinna, säger Bäckman som bor kvar med familjen (fru och tre barn, 19 år, 15 år och nio år) strax utanför Göteborg.
Kan du tänka dig att bli hockeytränare någon gång i framtiden?
– Nja, jag vet inte. Tidigare sa jag att jag aldrig skulle bli tränare, men kanske. Man måste vara beredd på att gå in helhjärtat om man ska bli tränare på de högre nivåerna. Drömmen skulle i så fall vara att bli tränare på hemmaplan, men tränare byts ut mer frekvent än spelare. Det är ett yrke där man ofta rör på sig. Jag har gjort det rätt mycket under min karriär och nu är det skönt att vara på samma plats, säger Bäckman.
Inställd resa till Rom
Den förre storbacken fyller 40 år i dag och egentligen skulle han och hans fru ha gått på Roms gator och ätit pizza vid det här laget, men på grund av coronaviruset blev det ändringar i födelsedagsplaneringen.
– Vi byter Rom mot spahotell i Marstrand ett par dagar. Jag kände att jag ville åka bort några dagar när jag fyllde och vi hade sett fram emot att åka till Rom, men det får bli nästa vår eller när man nu kan resa igen, säger den nyblivne 40-åringen.
Christian Bäckmans drömfemma med sig själv och andra spelare han har spelat tillsammans med i SHL:
Målvakt: Henrik Lundqvist, Frölunda.
Backar: Sami Salo, Frölunda, Christian Bäckman.
Forwards: Daniel Alfredsson, Frölunda, Joel Lundqvist, Frölunda, Niklas Andersson, Frölunda.