Med sin tekniska skicklighet trollband Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg den svenska hockeypubliken under ett drygt årtionde. När han nu följer sporten från sidan kan han sakna lirarna. ”Många spelare är som robotar. Det är ingen som gör någon dragning, droppar eller spelar puck”, säger ”Krobbe” i ett samtal om golf, de dubbla gulden i Brynäs samt att han återigen har drabbats av cancer, för andra gången på fyra år.
Efter fyra, fem signaler svarar Lars-Gunnar Lundberg.
– Krobbe.
Du svarar ”Krobbe” i telefon, inte Lars-Gunnar?
– Säger jag Lars-Gunnar vet ingen vem det är. Det är först när någon hör ”Krobbe” som personen vet vem det är, säger han.
Hur gammal var du när du fick smeknamnet?
– Jag var åtta, nio år. Jag åkte skridskor på bandyplanen vid Balderskolan och då var det någon jäkel som sa att jag var smal som en sticka. Sedan sa någon att jag såg ut som ”Kronblom på is” och därifrån blev det ”Krobbe”, säger han.
Började med hockey som tioåring
På den där bandyplanen vid Balderskolan i Skellefteå tog ”Krobbe” sina första skridskoskär, men det var först efter en flytt närmare ”ishallen” som han började spela hockey organiserat.
– Jag var och åkte på Torsplan, en rink i närheten av hallen. Då kom Martin Karlsson och Stefan Hedström och frågade om jag ville vara med i deras pojklag. Det kan jag väl, sa jag, men de hade inte sagt något om reglerna. Min första match åkte jag direkt till motståndarens målvakt och skrek ”varför passar ni inte till mig?” Då förklarade de att jag var offside. Jag hade ingen aning om vad det var. Jag hade aldrig hört talas om det. Jag var kanske tio år då, säger ”Krobbe”, som fyllde 68 år den 12 januari
Han började i Skellefteå AIK:s organisation och även om han även höll på med bandy var det aldrig något snack om vilken sport han skulle satsa på. 18 år gammal tog han plats i Skellefteås a-lag som då spelade i andradivisionen. Det blev ytterligare fyra säsonger där innan Brynäs värvade honom 1975.
– Jag tror det var några lag som hörde av sig, men jag minns inte riktigt vilka. Jag var inställd på att gå till Brynäs när de hörde av sig eftersom Martin Karlsson spelade där. Vi hade växt upp ihop och spelat tv-pucken tillsammans. Jag blev avundsjuk när han blev värvad -73, men jag kom -75. Då gick det snabbt minns jag. Jag tog plats i Brynäs a-lag och bara två månader senare fick jag spela med landslaget, säger han.
Han fick en bra start i klubben. Det blev guld direkt och säsongen därpå försvarade Brynäs sin titel, och som vanligt var ”Krobbe” inblandad i mycket framåt.
– Då spelade jag, Martin Karlsson, Stefan Canderyd, Jan-Erik Silfverfberg och Stefan Persson i en femma. Vi vann med 9-3 i finalen mot Färjestad. Jag hängde tre baljor och gjorde två assist, säger han och fortsätter:
– Jag kommer ihåg att jag inte var speciellt bra i första perioden, men sedan började tv sända från tio minuter in i andra perioden och då hittade jag någon toppform. Han (tränaren Tommy Sandlin) var nästan på väg att bänka mig, men det var tur att han lät mig spela vidare, säger ”Krobbe”.
Du har en del medaljer, två SM-guld, ett VM-silver och ett VM-brons. Var förvarar du dem?
– De ligger i någon skräphög. Jag vet inte ens var medaljerna är. Det hade varit bättre att spela i dag, med tanke på alla stålar som de tjänar istället för att få någon plakett, säger ”Krobbe”.
Var en del av "Miljonkedjan"
Även om Lars-Gunnar Lundberg under några år tillhörde landslaget och var en av landets bästa offensiva spelare kunde han inte leva på sin idrott.
– Jag minns inte exakt vad jag tjänade, men säg att det var mellan 9 000 kronor och 11 000 kronor i Örebro. En spelare i min klass har kanske 150 000 kronor i dag, säger han.
Jag tror snittspelaren i SHL har drygt 110 000 kronor.
– Då skulle jag ha haft 220 000 kronor, säger ”Krobbe” och skrattar till.
– En liten entertainer. Det är det folk vill se. De vill inte se några robotar som åker runt, säger han.
Vi ska återkomma till ”Krobbes” jämförelse med dagens hockeyspelare och robotar, men först ska vi återgå till hans aktiva karriär. Efter två guld och fyra säsonger i Brynäs valde han 1979 att packa väskorna och flytta till Örebro. Där blev han en del i den klassiska ”Miljonkedjan” tillsammans med Hardy Nilsson och Martin Karlsson. En kedja som motståndarna i andradivisionen hade svårt att stoppa.
– Vår kedja gjorde 158 poäng eller något sådant första säsongen. Jag tror laget gjorde runt 300 mål och jag, Martin och Hardy gjorde ungefär hälften, säger ”Krobbe” som vann interna poängligan med 79 poäng på 34 matcher säsongen 1979/80.
– Var det 44 mål jag gjorde?
46 till och med.
– Det är hyfsat va? säger han.
Spelade en match som 58-åring
Trots ”Miljonkedjans” framfart lyckades Örebro inte ta klivet upp i högstaserien. ”Krobbe” stannade i föreningen i sju säsonger till innan han la skridskorna på hyllan 1986, men de där skridskorna tog han fram igen drygt 20 år senare. Som 58-åring spelade ”Krobbe” en match med Lövånger, som han då tränade, i Division 3 Västerbotten.
– Jag hade lovat att spela sista matchen innan jag slutade som tränare, men jag krävde en hamburgare för att spela och det fick jag, säger han.
– Jag spelade back. Jag rörde mig inte mycket, men kunde väl slå lite passningar, säger han.
Självklart gjorde 58-åringen ett mål också.
– En retur tror jag. Ett sånt där turmål, säger han.
”Krobbe” kan se tillbaka på en karriär som innehöll 133 matcher i högstaligan och på dessa gjorde han 119 poäng. På sina matcher i dåvarande Division 1, nutidens hockeyallsvenska, blev det 390 poäng på 277 matcher, vilket ger ett snitt på 1,41 poäng per match.
Du är känd för dina dragningar och klubbteknik. Hur mycket talang kontra hårt jobb skulle du säga att det var?
– Både gener och mycket träning. Jag är född med snabba muskler. Jag har bra koordination, men vad mycket jag har nött. Jag hade många timmar på ishockeybanan innan jag blev bra. Jag var inte bra på att åka, men jag hade klubbtekniken. Det var bara träna, träna, träna och till slut kom det, säger ”Krobbe”.
Tänker du ofta tillbaka på karriären?
– Nej, den är över, säger han.
"Många spelare är som robotar"
Sedan var det det där med robotar och dagens hockey. Vi glider in på samtalsämnet igen när ”Krobbe” Lundberg får frågan om hur han följer dagens hockey.
– Jag har varit på två, tre av AIK:s matcher. Jag brukar titta när Brynäs och Örebro, mina gamla lag, är här. Annars ser jag från tv:n. Jag tycker hockeyn är så jäkla tråkig nu. Många spelare är som robotar. Det är ingen som gör någon dragning, droppar eller spelar puck. Det är ett uppspel och sedan är det ett jäkla åkande. Det går så fort, säger han.
”Krobbe” hade gärna sett lite mer finess på isen.
– De har inte mycket spelsinne i dag. Det är mest bara fart och kraft. Det är raka grejer. När någon gör en dragning och drar bort backen höjer de honom till skyarna. Det var vardagsmat på min tid.
Du hade stuckit ut i dagens hockey.
– Det tror jag. Vissa säger att det inte går att göra sådana grejer nu, men nog går det. Det är bara det att de flesta inte kan, säger han.
Finns det någon spelare i SHL du gillar att titta på?
– Frölundas Simon Hjalmarsson är jäkligt konstruktiv. Han har ett riktigt spelhuvud. Du har även både Jocke Lindström och Oscar Möller. Det finns några enstaka spelare i varje lag. Men titta på hela SHL. Det kanske är 300 spelare och av dessa är det 15-20 procent som är lirare. Resten är robotar. Sedan vet jag inte hur mycket tränarna styr det där. På min tid, även om tränarna sa si eller så gjorde jag tvärtom, säger ”Krobbe”.
Vad sa Tommy Sandlin om det?
– Ibland fick jag sitta på bänken om det blev ett baklängesmål. Det tog jag, säger han.
Om du dribblade på blålinjen eller vad kunde du bli bänkad för?
– Ja, det eller om jag gjorde någon dum passning i egen zon. Då fick man på skallen, säger ”Krobbe”.
Opererad igen för cancer
Efter att ha jobbat som fritidsledare efter karriären gick ”Krobbe” i pension för några år sedan, men den senaste tiden har på många sätt varit tuff för honom. 2016 hade han en fem centimeter tjock cancertumör i halsen och 68-åringen berättar att han nyligen återigen fick ett cancerbesked.
– Just nu ligger jag hemma och rehabar. Förra veckan fick jag cancer i prostatan. Nu blev jag opererad igen. Nu har jag haft cancer två gånger på fyra år. Det är ingen hit, säger han.
Vad säger läkarna den här gången?
– De har tagit bort allt, hoppas jag. Jag kom hem i går (läs: i tisdags) från Umeå. Det dröjer väl två månader innan jag får veta om allt är borta, men det hoppas jag. Nu ser jag fram emot golfen i sommar, säger han.
Innan ”Krobbe” Lundberg kan ställa sig på tee för första gången under 2020 väntar ytterligare några läkarbesök.
– Jag ska till Umeå 21 februari igen eftersom de ska följa upp cancern i halsen. Sedan har jag fem år till på prostatan. Det är ett jäkla rännande, säger han.
Hur tog du beskedet att du återigen hade drabbats av cancer
– Det är bara att ställa sig i ledet. Läkarna sa att det bara är att operera och då gör man det. Det är inga märkvärdigheter. Jag opererade mig den 24 januari och kom hem igår. Jag åkte på en infektion efter operationen som gjorde att jag fick ligga kvar ett tag till, säger ”Krobbe”.
Spelar gärna golf
Som han var inne på har golf blivit något som han verkligen uppskattar. Annat var det när han först testade på sporten.
– 1975 följde jag med Wille Löfqvist en gång. Jag tyckte det var en löjlig sport. Slå en boll 150 meter och sedan gå efter den. Jag blev inte intresserad ett skit av det. När jag hade flyttat till Skellefteå följde jag med en kompis 1997. Sedan dess har jag spelat.
Det var lite roligt att slå den där bollen och sedan gå efter den ändå?
– Ja, det blev roligare när jag inte hade hockeyn. Golf är en fantastisk sport nu när man kan slå lite och styra vart bollen ska, säger ”Krobbe”, som har 8 i handicap.
Vad har du för styrkor i golfen?
– Jag har allting tycker jag, för att vara en glad amatör. När jag började hittade jag alla lingonställen i skogen, men det är bättre nu, säger ”Krobbe”.
Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundbergs drömfemma, med spelare han har spelat tillsammans med i klubblagssammanhang.
Målvakt: Wille Löfqvist, Brynäs
Backar: Stefan Persson, Brynäs, Jan-Erik Silfverberg, Brynäs
Forwards: Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg, Martin Karlsson, Skellefteå/Brynäs/Örebro, Stefan Canderyd, Brynäs.