Primära poäng och dess betydelse

22 januari 2019 14:00
Skellefteås Joakim Lindström, centralt i bild, i duell med två Växjöspelare i vitt.
#SHLstatistik

Hur stor inverkan har de senaste årens poängkungar haft på respektive lags målskörd? En djupdykning i SHL:s statistikarkiv kan ge oss en fingervisning.


Tre gånger sedan 1975/1976, då SHL.se:s statistikarkiv har sin början, har en spelare gjort minst 70 poäng på en säsong. Färjestads Håkan Loob var först ut - och har poängrekordet - med sina 76 poäng 1982/1983. Två gånger sedan 2000/2001 har det hänt att en spelare gjort mer än 70 poäng på en säsong. Båda gångerna blev poängtotalen 71: Skellefteås Bud Holloway (20+51 poäng) gjorde det 2012/2013 innan Linköpings Pär Arlbrandt (26+45) upprepade bedriften ett år senare.

Inför veckans matcher står Skellefteås Joakim Lindström och Djurgårdens Jakob Lilja i topp i poängligan. Duon har båda gjort 29 poäng på 33 matcher. Lilja har spelat samtliga matcher för stockholmarna medan Lindström har missat en match för de svartgula från Västerbotten. Det gör att om de två fortsätter i samma snitt kommer Lilja att landa på mellan 45-46 poäng (45,69) och Lindström mellan 44-45 poäng (44,82). Som parentes i sammanhanget ka nämnas att Liljas lagkamrat Jacob Josefsson snittar en poäng per match på de 25 matcher han spelat. Om han får vara frisk och hel betyder det att han också landar på 44 poäng och, rent statistiskt, kan utmana i kampen om att bli årets poängkung. En projicering på omkring 46 poäng skulle för övrigt vara den lägsta noteringen för en poängligavinnare sedan Leksands Mikael Karlberg gjorde just 46 poäng på 49 framträdanden (av totalt 50), under säsongen 2002/2003. Men hur bra har den bästa poängkungen varit som individ och i relation till sitt lags framgångar? Låt oss gräva ner oss i statistiken för att bena ut ett (av många möjliga) svar.

Man behöver inte spela alla matcher för att vinna poängligan. Av de 18 poängligavinnarna från och med 2000-talets första hela säsong (1999/2000 inleddes inte detta millenium) har hälften spelat samtliga matcher. Av de övriga nio är det bara en poängligavinnare som missat mer än två matcher: En viss Elias Pettersson gjorde 56 poäng på 44 matcher för Växjö förra året, vilket räckte för att bli poängkung. Faktum är att ingen av de tre bästa poängplockarna förra säsongen - Pettersson, Ryan Lasch (Frölunda) och Lindström - spelade mer än Laschs 49 matcher. Det var första gångens sedan 2006-07 detta inträffade. Petterssons poängsnitt på 1,27 poäng per match förra säsongen. Det är det fjärde bästa poängsnittet under den tidsperiod vi tittar på. Bud Holloways 1,29 (2012/2013), Pär Arlbrandts 1,34 (2013/2014) och Kristian Huselius 1,37 (2000/2001) har varit bättre som en poängkung.

Just Huselius har det bästa snittet för en spelare som slutat topp-3 i poängligan från och med 2000/2001. Säsongen 2004/2005 gjorde han 1,44 poäng per match: 49 poäng, varav 35 assist, på 34 matcher i Linköping. Det räckte till en andraplats i poängligan bakom Timrås Henrik Zetterberg, som gjorde 19 mål och 31 assist på 50 matcher. Vi gräver oss lite djupare.

Primära poäng

En titt på primära poäng - mål plus direkt målgivande passningar (i folkmun kallat ”första-assist”) - visar att den spelare som slutat topp-3 i poängligan som i största grad varit direkt involverad i mål sett till dennes produktion på en säsong är Magnus Wernblom. Modo-forwarden slutade tvåa i poängligan under säsongen 2002/2003 med sina 45 poäng (26+19). 17 av 19 målgivande passningar var primära vilket innebar att 95,56 procent av hans totala skörd var direkt involverad i ett mål. I andra änden finns Joakim Lindström anno 2012/2013 - trea i poängligan den säsongen - med en skörd på 59,26 procent primära poäng. Av hans totalt 54 poäng var 18 mål och 14 primära assist; 20 assist var således ”andra-assist”. Snittet för primära poäng hos en topp-3-spelare i poängligan från och med 2000/2001 till och med fjolårssäsongen är 77,89 procent.

Direkt påverkan på lagens mål

Man kan naturligtvis bryta ner detta på många sätt och ett annat vore att ställa en spelares primära poäng i relation till sitt lags totala målproduktion, vilket skulle ge oss en uppfattning hur pass direkt avgörande spelaren i fråga är för målproduktionen. Senast en spelare var direkt involverad i minst 30 procent av sitt lags målskörd i grundserien var under 2016/2017 då nyss nämnde Joakim Lindström - som denna gång gjorde 18 mål och 24 direkt målgivande assist - var direkt inblandad i 32,56 procent av Skellefteås 129 mål i grundserien det året. Snittet för de 54 spelare som slutat topp-3 i poängligan de senaste 18 säsongerna ligger på 26,95 procent av de inblandade lagens totala målskörd. Samma snitt för de 18 poängligavinnarna är 29,19 procent. Den högsta andelen under den tidsperiod vi tittar på finns från säsongen 2000-01 då Huselius, med sina 61 primära poäng (32 mål och 29 direkt målgivande passningar) var direkt involverad i 39,35 procent av Frölundas 155 mål i grundserien den säsongen.

Nuvarande topptrio

Det för den här historien tillbaka till nutid: Inför veckans matcher matcher är det bara Örebros numera skadade forward Aaron Palushaj (26,51) som har varit direkt involverad i mer än en fjärdedel av sitt lags mål av de tre som toppar poängligan. Palushaj har gjort 12 mål och 10 primära assist på Örebros 83 mål framåt. Han är också den i topptrion som har bäst andel primära poäng sett till sin egen totala poängskörd. Av totalt 28 poäng har Palushaj 22 primära poäng (78,57 procent). Både Lilja (8 mål och 13 primära assist) och Lindström (11 mål och 10 primära assist) har 72,41 procent av sina totalt 29 poäng.