Vi ringde upp SHL:s domarchef Peter Andersson för en utvärdering av arbetet i SHL:s Situationsrum samt arbetet i referensgruppen för spelarnas säkerhet. Det har spelats 108 av 330 matcher i SHL 2014/2015 och nyheterna inför säsongen har nu fått stabila rutiner. "Åsikterna från referensgruppen har varit ett ovärdeligt hjälpmedel för SHL", konstaterar domarchef Andersson.
Situationsrummet, som var en av nyheterna inför SHL 2014/2015, tar emot videosignaler från samtliga matcher i SHL och fyller främst två syften. Granskningar från videomåldomare har centraliserats och situationsrummet är i kontakt med alla SHL-arenor för att hjälpa domarteamen under pågående match. Rummet bemannas även av personal som dedikerat fångar upp situationer gällande spelarnas säkerhet under samtliga speldagar.
– Till att börja med kan vi konstatera att 100 procent av de ärenden som gått ut till referensgruppen har kommit via situationsrummet och supervisor för spelarnas säkerhet. Det samarbetet har fungerat riktigt bra, säger Peter Andersson och fortsätter:
– Även videomåldomarna är trygga med både bättre utrustning samt bättre bildkvalité. Jag var nyligen på plats en kväll med sex samtidiga matcher där både tekniken och samarbetet med arenorna fungerade felfritt. Det är naturligtvis väldigt bra för SHL.
Hur känner du att arbetet i referensgruppen fungerat när vi nu kommit en bit in på säsongen?
– Vi hittade rutiner direkt som fungerat utmärkt redan från den första omgången. Dels rent tekniskt med video från de olika ärendena, men även dialogen, närvaron och engagemanget från referensgruppen, säger domarchefen och utvecklar:
– Åsikterna från gruppen har varit ett ovärdeligt hjälpmedel för SHL då vi fått ett bredare underlag till beslut tack vare spelarperspektiv, tränarperspektiv och ledarperspektiv som alla är representerade i gruppen.
Situationsrummet bevakar SHL. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån
"Vi tittar alltid i första hand på handlingen"
En del av debatten kring avstängningar har varit ”handling eller konsekvens”, kan du förtydliga hur referensgruppen ser på handlingen som sker respektive konsekvensen av handlingen. Vad vägs in vid en regelvidrighet?
– Vi tittar alltid i första hand på handlingen, exempelvis armar som träffar huvud vid tackling och även klubbor och mot ansikten. Även om spelare i vissa av de fallen inte blivit skadade så renderar det ändå i en anmälan.
– Vi utgår från handlingen, men om inte handlingen i sig är så grov att det per automatik innebär anmälan så tittar vi på den totala bilden av den regelvidriga handlingen och konsekvensen, exempelvis skada. Det är först då den aspekten kommer in.
Granskade situationer som inte anmälts
SHL vill här visa några av de situationer som rapporterats från SHL Situationsrum under säsongen 2014/2015 och som därefter gått till granskning i Referensgruppen. Dessa situationer har inte anmälts till Svenska Ishockeyförbundets Disciplinnämnden.