Han har lätt för att snöa in på saker, funderade på att avsluta karriären för ett år sedan och hade gärna varit några centimer längre. Det och mycket mer berättar Oskarshamns målvakt Fredrik Pettersson-Wentzel, 28, när han får 20 frågor.
1. Om du får plocka en egenskap från en annan SHL-målvakt, vad hade du valt?
– Då hade jag valt Jonas Gustavssons (Linköping) storlek.
2. Hur mycket större hade du velat vara?
– Tre, fyra centimeter till hade varit bra (Pettersson-Wentzel är 185 centimeter lång enligt Eliteprospects.com). Jag tycker personligen att när det blir längre än så tappar man en del. Där kring 190 centimeter tycker jag är den perfekta längden på en målvakt.
3. Vem är lurigast att möta i SHL?
– Jag får säga Jocke Lindström (Skellefteå). Han har gjort en hel del mål på mig.
4. Finns det något du ångrar med din karriär?
– Jag ska inte säga att jag ångrar att jag åkte till Tyskland (inför förra säsongen), men när det blev som det blev kan jag ångra det lite i efterhand. Jag lärde mig mycket av det året. Jag ångrar det fast ändå inte, om man kan säga så? Haha.
5. Med lite distans till året i Tyskland. Vad tror du det berodde på att det inte blev som du hade tänkt?
– Det var mina förväntningar som var lite fel, kan man säga. Jag var på en dålig plats i min hockeykarriär, inte så motiverad som jag behöver vara. Jag förväntade mig kanske att få en mer klar plats som nummer ett och när man inte får det blir det lite tuffare. Jag har mig själv att skylla. Det spelar ingen roll om det är hockey eller något annat, har man förväntningar och det blir något helt annat är det svårt att ställa om.
6. Hur har det gått hitta motivationen igen?
– Jag tog ett beslut i vårat att nu ska jag lägga ner hela min själ i det här igen, som när jag var yngre. Sedan dess har jag tyckt att det har varit kul och motivationen kom tillbaka sakta men säkert. När utmaningen med Oskarshamn dök upp kände jag att ”nu måste jag vara hundra procent motiverad.” När jag väl bestämde mig för att fortsätta att spela har det varit jättekul.
7. Var du nära att sluta?
– Vid den här tiden förra säsongen hade jag lite sådana tankar. Inte att det var något konkret, men det smög sig ändå in en tanke om att det kanske var läge att satsa på något annat. När jag fick komma ifrån Tyskland var det aldrig något problem.
8. Har du någon plan för vad du ska göra efter karriären?
– Det är det. Haha. Det är problemet. Jag har ingen aning om vad jag ska göra, men nu är det lugnt. Det är kul med hockey. För två år sedan ville jag göra något som jag inte alls vill göra längre. Det där får komma senare. Nu vill jag spela hockey och förhoppningsvis kan jag spela sex, sju år till. Vi får se vad det blir.
9. Vilken match i karriären är din bästa?
– Jag har en match som alla mina barndomskompisar säger är det sjukaste som de har sett. Jag är 91:a och vi mötte Hammarbys 92:or på Zinkensdamm när jag var kanske 16 år. De hade bland andra Gabriel Landeskog i laget. Vi förlorade skotten med 8-68 och matchen med 0-3. Den var rätt bra tror jag.
10. Om du skulle byta liv för en dag med en lagkamrat, vem skulle det bli?
– ”Salle” (Johannes Salmonsson) har två jäkligt roliga ungar. Nu har han i och för sig en nyfödd också, men det skulle vara kul att vara han för en dag. Jag tror jag skulle var helt slut.
11. Vem var du i skolan?
– Det var lite olika. Mina första år var jag lite av en cool kille. Sedan började jag hockeyklass och kände inte killarna i klassen. Då var jag tönten helt plötsligt. Det var lite svårt att ta sig in där. Efter något år blev jag polare med dem och blev lite coolare igen. Jag har testat på båda sidorna.
12. Var du mobbad?
– Nej, men du kan tänka dig själv, 17 stycken 15-åriga hockeykillar. Det var ett tufft klimat om man säger så. Det var lite ätas eller att bli äten, men vi hade kul, tyckte nog de flesta i klassen.
13. Vilken är din största motgång?
– Vi hade en tid i familjen när jag var ungefär 19 år. Först gick min kusin bort i en trafikolycka och kort efter det gick min morbror bort i cancer. Vi är en ganska liten och tajt familj. Det var en tuff tid för familjen och mig. Det var en period på kanske två år som var tuffa.
14. Hur har det påverkat dig som person?
– Vet inte. Det är aldrig kul att vara med om något sådär, men det var tufft som 18, 19-åring. Under den tiden var jag lite mer ledsam. Det har jag kanske tagit med mig i livet.
15.Vilka hushållssysslor tycker du är roligast?
– Det finns inte många jag tycker är kul. Laga mat tycker jag är kul ibland. När jag är pigg. Jag får säga det.
16. Men visst är du ganska kostintresserad?
– Ja, jag var tidigt ute med att inte äta kött, men nu är väl alla vegetarianer. Det var fem, sex år sedan jag började med det. Jag har försökt hålla koll på kosten ganska länge.
17. Hur ser dina matvanor ut nu?
– I grunden kör jag vegetariskt, men jag äter fisk. Jag försöker undvika rött kött och sådana saker.
18. Är det av hälsoskäl eller miljöskäl?
– I början var det lite miljöskäl. Då var det inte mycket snack om det överhuvudtaget. Det var långt innan Greta-grejen. Jag tycker det är kul när ingen snackar om det. Nu när alla snackar om det är det inte lika spännande. Nu är det mer av hälsoskäl.
19. Vad gör du nu som ingen annan gör?
– Jag har inget nu. Jag tycker det är skittråkigt. Jag tycker det är kul att hålla på med något som ingen bryr sig om. Jag måste se någon dokumentär.
20. Har du lätt för att snöa in på grejer?
– Ja, totalt. Det gör jag verkligen. För två år sedan var det piano jag skulle spela. Efter att jag blev okej på det blev det något annat. Förra året var det mycket aktier jag höll på med. Jag gillar att lära mig saker, men när jag har lärt mig det eller kan det hyfsat tappar jag intresset.