Intervjuserien 20 frågor där vi blandar hockeyrelaterade frågor med mer privata rullar vidare. Nu har det blivit dags för den HV71-fostrade Djurgårdscentern Sebastian Strandberg, 27. Här berättar han om vilket VHS-band han har sett "10 000 gånger", varför han gillar det italienska köket så mycket samt hur karriärens största motgång blev hans största drivkraft.
1. Om du är sportchef i ett SHL-lag, och får välja en målvakt, en back och en forward att bygga laget kring. Vilka väljer du? Max en spelare från ditt lag.
– Jag börjar med att plocka gubben från mitt lag. Det är 31:an (Dick Axelsson), givet. Inget snack. När han är på sitt bästa spelhumör finns det ingen som kan stoppa honom i den här ligan. Erik Gustafsson tar jag som back. Otroligt allround och en av de bästa på allt han gör. Väldigt nyttig. Verkar vara en bra kille också. Målvakt får nog bli Joel Lassinantti. Dubbla från Luleå alltså, det är sjukt.
2. Hur mycket var du Axelsson om att han skulle skriva på för er den här säsongen?
– Vi snackade hela tiden från förra säsongen och det klart att man ville ha honom i laget, både som spelare och som människa. En go gubbe, som alltid bjuder på sig själv.
3. Om du får plocka en egenskap från en annan SHL-spelare, vad hade du valt?
– Då hade jag tagit Patrik Berglunds storlek, med tanke på att jag är en av de minsta i laget (177 cm/80 kg). Det hade inte skadat med lite size. Jag tycker det finns tillräckligt i verktygslådan, men lite storlek hade inte skadat.
4. Är din längd något du har brottats med under karriären?
– Jag har alltid varit ganska liten. Man får lära sig att anpassa spelet efter sin storlek. Jag var ganska liten i uppväxten och sen i utveckling och då fick jag spela på ett annat sätt. Det är nog något jag har en del att tacka för i dag.
5. Vilken styrkeövning tycker du är roligast respektive tråkigast?
– Måste man svara att någon är rolig? Haha. Jag tycker att knäböj är den absolut tråkigaste. Sedan får jag säga någon form spänst som är roligast. Där är jag bra. Som du förstår av min storlek är jag inte särskilt bra i gymmet, men där man får ha lite studs i grejerna är jag bättre.
6. Har du varit starstruck någon gång?
– De har jag väl varit. När jag fick komma och träna med HV71:s a-lag de första gångerna. De hade (Johan) Davidsson och (David) Petrasek. Det var spelare som jag hade sett upp till från det att jag bara var en liten knodd. Det var ett starstruckmoment får jag säga.
7 Vilka poddar lyssnar du på?
– Just nu är det "When We Were Kings", med Erik Niva. Det är bland det bästa jag har lyssnat på. Jag har ett stort fotbollsintresse och den podden är grym. Nu sitter jag nästan och väntar på att nästa avsnitt ska komma ut.
8. Finns det något du ångrar med din karriär?
– Nej, det gör jag inte. Kanske att jag spelade i HV i så många år i en undanskymd roll. Att jag kanske skulle börja om som jag gjorde när jag fick lämna. Samtidigt är det svårt att lämna sin moderförening. Det var tufft att ta det steget själv, men jag ångrar sällan saker. Den vägen jag tog har visat sig fungera. Jag har inget att gnälla på.
9. Vilken person har betytt mest för din karriär?
– Jag måste säga mina föräldrar. Jag är född och uppväxt på Visingsö. Jag hade långt till träningarna hela tiden. De har alltid ställt upp och skjutsat. Det har aldrig varit tjafs eller gnäll. Det har varit hundra procent närvaro från deras sida. Utan dem hade jag absolut inte spelat ishockey idag. Det ska jag vara ärlig och säga.
10. Vad hade du gjort om du inte hade spelat hockey?
– Spelat fotboll kanske, men det är tråkigt att säga. Jag vet inte. Man funderar ofta på det där. Jag var hyfsad i skolan. Jag hade nog pluggat vidare något ekonomiskt eller något i den stilen.
11. Vilken är den värsta utskällning du fått av en tränare?
– Någon från min gamla J20-tränare Anders Olsson, som är i Schweiz nu. Han har man haft sina dispyter med. Han har gått bärsärkagång några gånger i omklädningsrummet. Men det ska tilläggas att han var en tränare som jag har tyckt om väldigt mycket. Han fick alla i laget att chippa in och dra åt samma håll.
12. Är du bra på att laga mat?
– Det skulle jag ödmjukt säga ja på, haha. Men skulle du fråga om en paradrätt skulle jag ha svårt att säga en. Jag skulle ändå säga att jag håller bra klass i köket.
13. Vem var du i skolan?
– Jag var ganska ordningsam. Jag gick ut med bra betyg under hela skolgången i stort sett. Jag var inte den lugnaste, men inte den tjatigaste. Jag hade rätt lätt för skolan och kunde ändå busa till det ibland.
14. Ditt bästa barndomsminne?
– Tjejen brukar fråga om barndomsminnen, men hon tycker att jag har så dåligt minne för jag kommer inte på något, men ett starkt minne är när pappa frågade mig om jag ville börja på hockeyskolan. Vi satt vid köksbordet och jag hade sett HV på tv och tyckte att det var det häftigaste som fanns. Jag tyckte det var stort. Det var inte självklart att man skulle få spela hockey när man bodde där vi bodde. Det är ett härligt minne.
15. Om du ska unna dig något, vad köper du då?
– Då köper jag någon form av upplevelse. Jag gillar att resa och äta god mat. Eller resa för mat är kanske det bästa.
16. Vilken är din bästa resematuppplevelse?
– Italien, utan tvekan. Jag har varit där två gånger de tre senaste åren.
17. Vad är favoriten i det italienska köket?
– Det är simpelheten. Du kan ta någon bakgata och gå ut och käka den bästa pastan och ta ett glas rödvin. Både själva maten och allt runtomkring är bra.
18. Vilken är din största motgång?
– Det får nog bli något hockeymässigt. Jag gick från att spela i SHL tre år till att inte ens få ett jobb i allsvenskan. Jag började om i lägre divisioner som Danmark och fick ta någon slags bakväg. Det var min absolut största motgång och samtidigt min största drivkraft. Jag vill inte ha de ogjort. Det var några av mina roligaste år, och det hjälper förstås när man vill ta nästa kliv.
19. Vilken film har du sett flest gånger?
– Det VHS-band jag har sett flest gånger är Sveriges väg till VM-bronset 1994. Den såg jag 10 000 gånger, istället för barnfilmer. Fantastisk krönika. Den är magisk.
20. Vilken är den bästa julklapp du har fått?
– Vi är inte så julklappsgalna eller juliga överlag i min familj, men jag har en tjej som älskar julen. Nu låter det som att jag hatar julen, men det gör jag verkligen inte. Jag tycker det är jättemysigt, men jag tycker att det kan bli lite överflödigt ibland. Det bästa är att umgås med nära och kära. Jag har säkert fått en massa små roliga grejer när jag var yngre. När man inte bor hemma längre är det bästa bara att få komma hem och umgås. Då får man passa på att njuta.