"Man måste våga göra det oväntade när det ges tillfälle"

Säsongen 2000/01 var första gången som finalserierna avgjordes i bäst av sju matcher. Sedan dess har två finalserier gått till en sjunde match. 2004 vann HV71 mot Färjestad och 13 år senare var det dags igen. Då vann Jönköpinglaget mot Brynäs i finalen. Den ende som har spelat i båda dessa matcher är Martin Thörnberg.

– En match sju är ändå en match sju, men såklart är det en anspänning eftersom man vet att det ska avgöras nu. Samtidigt är man inne i den där slutspelsbubblan. Tiden går fort och det flyter bara på. Matcherna är varannan dag och man hinner inte fundera så mycket, utan man har sina rutiner som rullar på och det är rutinerna som skapar tryggheten, säger Martin Thörnberg.

I den sjunde finalen 2004 blev det aldrig jämnt. HV71 gick ifrån tidigt och vann till slut med 5-0 mot Färjestad.

– Jag spelade inte jättemycket i den matchen, men det var en fantastisk stämning och vi hade en match där allt stämde. Vi spelade på bortaplan den sjätte matchen. Då hade Färjestad möjlighet att avgöra. De hade dukat upp för fest, med champagne och guldhattar. Det blev en boost för oss samtidigt som den matchen nog sänkte Färjestad lite. För det gick ganska komfortabelt sista matchen. Det kändes som att de var lite slutkörda, både fysiskt och mentalt, säger Thörnberg.

Till finalserien 2017 hade Thörnberg en betydligt större roll. Han hade gjort sex mål och fyra assist på 13 slutspelsmatcher inför den avgörande finalen, men det var nära att HV-stjärnan skulle missa den avgörande finalen. I final fyra fick han en puck mellan benen som knäckte suspensoaren och pungskadan höll honom borta från spel i både final fem och sex.

– Det fanns inte en chans att jag skulle missa den sista finalen, säger Thörnberg och skrattar.

– Jag hade räknat bort spel kanske två dagar tidigare. Jag opererade mig några dagar innan och då hade jag såklart inte känslan att jag skulle kunna spela. Dagen innan matchen var jag på isen och då kändes det okej. Då fanns det ingenting att tveka på, säger Thörnberg.

"Ett minne för resten av livet"

Han var också direkt inblandad i det avgörande målet i finalen. Han spelade fram till Simon Öneruds övertidsmål som sköt guldet till HV71.

– Det är ett stort ögonblick för både mig och klubben. Att vara med och avgöra en final på hemmaplan är ett minne som aldrig kommer att försvinna. Det kommer att vara med mig resten av livet, säger han och fortsätter:

– Det är lite så man får tänka kring en game seven. Känslan att veta att man kan bli hjälte ger energi. Det gäller att känna lust, och inte olust. Det gäller att känna att det är kul, för det kan vara sista gången man kan spela en final. Det är inte alla som får spela en final, och speciellt inte en game seven, säger Thörnberg.

Inför övertiden 2017, märktes det i omklädningsrummet att det var mycket på spel?

– Ganska sammanbitet var det. Man ser att folk är tagna. Vissa tycker det är kul och vissa tycker det är mindre kul. Det beror på hur man är som person, säger Thörnberg

– Men såklart blir man lite extra nervös i en match sju. Speciellt inför sudden. Jag vet att vi fick en utvisning i övertiden och då vågade jag knappt titta. Då hinner man fundera en del, säger Thörnberg.

I morgon är det återigen dags för en final sju, och frågan är om det blir Luleå eller Färjestad som blir svenska mästare 2022?

– Jag tycker att Färjestad driver spelet. De är tunga och stora, men Luleåspelarna är giftiga. Det känns som att Färjestad har mer energi, är tyngre och det är det som de får försöka utnyttja. Det är en jämn serie och kan gå hur som helst. Det är små marginaler som kommer att avgöra. Ofta är det något litet misstag som avgör, en tappad puck eller markeringsmiss. Det gäller att vara noggranna, men samtidigt våga. Man kan inte spela en hel match på säkerhet. Man måste våga sticka ut lite och göra det oväntade när det ges tillfälle, säger Thörnberg.

Vem tror du blir matchhjälte i morgondagens final?

– Ohh, svårt. Men jag hoppas att Isac Brännström avgör för Luleå, en HV-kille, säger Martin Thörnberg.