Information om vad som händer i ligan och varför vissa sportsliga beslut fattas är viktigt för SHL. Därför släpper vi varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situation 1: 24 okt Leksand-Färjestad
Ej godkänt
Situationsrummets förklaring:
"I den här situationen sträcker sig Leksandspelaren fram för att försöka spela loss pucken eller att slå in den i mål. När han sedan ska dra klubban till sig hakar han fast den i målvaktens arm som då följer med åt i samma riktning. Därmed förhindrar han målvakten i dennes försök att rädda pucken. Det är en oavsiktlig aktion, men i och med att den initiala kontakten sker innanför målområdet ska målet underkännas."
Men ska det inte vara utvisning för goaltender interference?
"Kortfattat kan sägas att det är graden av kraft som avgör om det ska vara utvisning eller inte. Om en spelare kommer med kraft och kör på målvakten kan det bedömas som utvisning, men i fall som detta handlar det om en naturlig spelsituation utan någon större kraft och det ska då inte bedömas som utvisning."
"Sedan kan också sägas att om en förseelse sker inne i målområdet så kan målet dömas bort utan utvisning. Men om en förseelse sker utanför målområdet måste en utvisning utdömas för att målet ska dömas bort"
Situation 2: 24 okt Oskarshamn-Malmö
Godkänt mål
Situationsrummets förklaring:
"Här tittar vi på ifall det är fråga om en sparkrörelse eller inte. På bilderna kan vi se att Oskarshamnspelaren initierar inbromsningen i ett tidigt skede och får pucken på sin högra skridsko i inbromsningsmomentet. Det är inte tal om en pendlande rörelse, vilket det måste vara för att det ska vara otillåtet när skridskon inte är i kontakt med isen. Sen studsar pucken vidare på spelarens vänstra fot och sedan in i mål, men inte heller där finns det någon sparkrörelse. Därmed ska målet godkännas".
Situation 3: 27 okt Färjestad-Rögle
Ej godkänt
Situationsrummets förklaring:
"Det är en normal kampsituation framför mål där Färjestadspelaren trycker in Röglespelaren i målområdet. Röglespelaren gör sedan inte tillräckligt för att ta sig ut och för att undvika kontakt med målvakten. Han måste göra allt för att ta sig bort från det området, men istället intar han position för att försöka spela in pucken i mål och hindrar därmed målvakten från att ha fritt utrymme att rädda.