Hjärnskakningar är fortfarande ett problem inom ishockeyn. Varje säsong drabbas många spelare av hjärnskakningar men med en ny intresseorganisation och nya metoder att diagnosticera hjärnskakningar ska problemet förhoppningsvis minska.
De senaste dagarna har vi skrivit en del om spelarnas säkerhet, i synnerhet i samband med huvudtacklingar och hjärnskakningar som kommer till följd av dessa.
Ur ett sportsligt perspektiv jobbar SHL aktivt med spelarnas säkerhet, det handlar då huvudsakligen om att arbeta med attityder på isen och om att stävja de allvarligaste förseelserna med disciplinära åtgärder.
Medicinskt pågår också ett stort arbete med att bättre kunna hantera hjärnskakningar, vilket vi berättat om i tidigare artiklar. I förra veckan hölls ett nytt möte med bland annat idrottsläkare och representanter för klubbar och förbund. Ett av de viktigaste besluten som fattades var att bilda Svensk ishockeymedicinsk förening som i grund och botten är en sammanslagning av två tidigare föreningar med liknande mål. Svensk ishockeymedicinsk förening består av läkare, naprapater, fysioterapeuter (sjukgymnaster), chiropraktorer och tandläkare.
Hjärnskakningarna ökar
Yelverton Tegner är en av de som längst jobbat med den här typen av frågor och han är nöjd med uppslutningen på mötet.
– Det har gått bra, vi hade ett 40-tal personer närvarande vilket nog är dubbelt så många som det varit någon gång tidigare. Så gått som alla SHL-klubbar var närvarande och även landslag och HockeyAllsvenskan var representerade med läkare och fysioterapeuter, berättar han.
Flera olika presentationer hölls på mötet. Siffror på att antalet hjärnskakningar ökat kunde visas i två undersökningar. Det presenterades även en del pågående forskningsprojekt. Yelverton Tegner berättade bland annat om ett projekt där man utgår från inspelade videosekvenser för att bedöma hur stor kraft som hjärnan utsatts för vid en hjärnskakning.
Sifferkombinationer till hjälp
Ett nytt test - King-Devick - för att diagnosticera hjärnskakningar presenterades också. Testet går ut på att en person ska läsa upp olika serier av siffror och utifrån hur snabbt man klarar av det och vilken felfrekvens man har så kan man dra slutsatser om personens fått hjärnskakning eller ej. Resultatet av den första svenska undersökningen av testets tillförlitlighet presenterades även. Testet skall ytterligare värderas men kan komma att ingå i en framtida rekommendation om diagnostik av hjärnskakning.
Det fastslogs vid mötet riktlinjer för hur omhändertagande av hjärnskakningar skall ske och hur skador skall registreras.